Hej Helena, vad vill ni uppnå med Riksting för västerländsk konstmusik?
– Vi vill stärka konstmusikens aktörer, konstmusikens plats i samhället och sammanföra de som håller på med konstmusik. Vi har sett att det kan vara stora avstånd inom musiklivet, så vi vill samlas i samma rum, få samma bild, peppa varandra och lära nytt kring konstmusikens villkor.
Vem vänder sig Rikstinget till och är det öppet för allmänheten att delta?
– Det har alltid varit öppet och nu är det lättare än någonsin eftersom det är digitalt. Alla är välkomna och det kostar ingenting att delta. Vi vill att så många delar av konstmusikvärlden som möjligt är representerade och vi vill även locka politiker och media. Allmänt musikintresserade är också välkomna, det är väldigt öppet.
Vad tror du är den största anledningen till att den västerländska konstmusiken får så lite utrymme i vårt samhälle idag?
– Jag tror att det finns en stor okunskap. Vi som är i den här ”världen” känner varandra, vi är många och vi är väldigt engagerade. Men det finns de som inte alls varit i närheten av den här sortens musik, som inte vet hur den fungerar, aldrig hört en symfoniorkester eller en stråkkvartett och kanske inte ens känner igen instrumenten. Det är en kunskapsbrist tror jag. Det finns också en okunskap hos medieredaktioner. Under det första Rikstinget hade vi en panel med redaktörer från olika tidningar och media och det är påtagligt att konstmusiken inte är det man kan – man kan litteratur, scenkonst och popmusiken, men konstmusiken vet man inte så mycket om.
Vad kan det få för effekter på sikt, tror du?
– Vi tappar bort en väldigt viktig konstform. Jag hävdar att det är rötterna för all västerländsk musik. Konstmusiken och folkmusiken har varit sammanflätade i tusen år. Det finns en teoribildning runt konstmusiken som är väldigt gammal, undervisningsmetoder med mera. Det är själva grammatiken för all annan musik. För den sakens skull vore det väldigt olyckligt om vi tappade bort det, men även för själva upplevelsen. Det är fantastisk musik!
Vad kan vi göra för att öka kunskapsnivån och intresset för konstmusik bland den bredare allmänheten?
– Att arbeta med barn är alltid bra, då når man även föräldrarna. Barnverksamheten är väldigt viktig och där tas det också olika initiativ, bland annat genom Musik i Syds rösträttsprojekt som har spridit sig i hela landet – ett väldigt viktigt initiativ för att öka kunskapen och möjligheterna att musicera.
– Det är också jätteviktigt med arrangörsstödet, så att till exempel kammarmusikföreningar har möjlighet att ha i gång sin konsertverksamhet. Det betyder otroligt mycket för kännedomen. En bra arrangörsförening drar ju dit grannar, som kanske går för att det är grannar som är med i föreningen, och då upptäcker något helt nytt. Kammarmusikarrangörerna är otroligt viktiga.
