110831 • Kulturbryggan

•    Nya skatteregler för utomlands bosatta artister

•    Inga arbetsgivaravgifter på resor, logi och traktamente!

•    Skattenyheter 2009
•    Svarta pengar
•    Om upphovsrätt
•    Moms på köpta konserter och föreställningar

Det är fortfarande möjligt att söka stöd från Kulturbryggan. Både till startstöd och till genomförandestöd. Sista ansökningsdatum för båda stödordningarna är 19 september. Läs mer på www.kulturbryggan.se 

Från 1 januari 2010 gäller nya regler för beskattning av utomlands bosatta artister:
•    arbetsgivaravgifter skall betalas på utbetalda löner och ersättningar (kostnadsavdrag får göras) • artister från annat EU/EES-land är normalt undantagna från arbetsgivaravgifter

•    om ersättningen betalas till ett utländskt bolag (juridisk person) skall man inte betala arbetsgivaravgifter

 
•    som tidigare skall arrangören dra 15% skatt på utbetald ersättning till såväl fysiska som juridiska personer (bolag). (länkat till stycket)
Ladda ner de nya reglerna från Skatteverkets hemsida:
>>SKV 520

>>SKV 468 (enbart nyheterna)

Redovisa och betala arbetsgivaravgifter
Tidigare har man inte behövt betala arbetsgivaravgifter för utomlands bosatta artister som arbetat i Sverige kortare tid än 6 månader. Det har räckt med att dra 15% skatt (A-SINK). Från 1 januari 2010 måste man även redovisa och betala arbetsgivaravgifter för dessa grupper, på samma sätt som för artister bosatta i Sverige. Redovisningen görs i den vanliga skattedeklarationen och arbetsgivaravgifterna betalas in till arrangörens skattekonto. Den dragna skatten betalas däremot in på annat sätt (se nedan).

För artister bosatta i annat EU/EES-land gäller oftast andra regler, se nedan.

Observera att man fortfarande kan göra kostnadsavdrag för musiker och sångartister (även om Skatteverket inte anger det i sin broschyr). Det innebär att arbetsgivaravgifterna blir 22%.

Det går också bra att som tidigare betala tillresta artisters resor till och från konsertplatsen, samt kost och logi, utan att värdet beskattas eller grundar arbetsgivaravgifter.

Artister från annat EU/EES-land
Om artisten är bosatt i ett annat EU- eller EES-land och engageras för en enstaka eller ett fåtal konserter behöver man i normalfallet inte betala arbetsgivaravgifter. Artisten anses då tillhöra socialförsäkringen i det land där han/hon är bosatt.
Om man är tveksam vad som gäller kan man be artisten att visa intyget E101 som visar att han/hon tillhör det egna landets socialförsäkring.

Utländska bolag
Om ersättningen för framträdandet betalas till ett utländskt bolag (en juridisk person), behöver man heller inte betala arbetsgivaravgifter. Men som tidigare drar man 15% skatt.

15% skatt
Liksom tidigare är arrangören skyldig att dra 15% skatt på utbetalad ersättning. Detta gäller även betalning till utländska artistföretag.

Den skatten skall inte redovisas i den vanliga skattedeklarationen och inte heller betalas in till arrangörens skattekonto. I stället redovisas skatten på blankett SKV 2727 och betalas in till skattekontoret i Ludvika. (läs mer här).

För eventuella uppdateringar: http://www.mais.se/utomlartister.htm http://mais.se/utomlartister.htm

Mats Möller, MAIS

Den tidigare problematiken att resor, logi och traktamenten som en arrangör betalat till tillresande musiker betraktats som lön är nu borta.

I ett ställningstagande daterat 27 oktober 2008 presenterar Skatteverket en helt ny syn på de resor, logikostnader och traktamenten som en arbetsgivare betalar till en frilansande musiker.

Tidigare har de förmånerna betraktats som ersättning för resa till och från arbetet vilket har inneburit att arbetsgivaren har tvingats dra skatt och betala arbetsgivaravgifter på värdet. Även om musikern själv har kunnat dra av motsvarande belopp har det medfört stora kostnader för landets musikarrangörer och musikinstitutioner.

Nu säger Skatteverkatt att
en frilansande musiker (oavsett om denne har A- eller F-skatt) normalt bör anses ha sitt skatterättsliga tjänsteställe i repetitionslokalen/bostaden. Musikerarrangörer och andra uppdragsgivare ska därför behandla reseersättning till frilansande musiker som ersättning för resa i tjänsten, dvs inte som underlag för arbetsgivaravgifter.

Man säger vidare att "ställningstagandet inte är föranlett av någon ny lagstiftning eller domstolspraxis utan har sin grund i att det under lång tid skett en gradvis förändring av skattelagstiftningen som vi anser motiverar ett nytt synsätt."
Om däremot en arbetsgivare engagerar en musiker för att spela längre tid än en vecka på samma plats blir förmånerna skattepliktiga.

Den reseersättning man betalar ut får heller inte överstiga schablonen för resa med egen bil (f n 18.50/mil) eller faktiska kostnader för resan.

De nya reglerna gäller omgående.

Läs hela ställningstagandet på Skatteverkets hemsida.

Den musikarrangör som har frågor om de nya reglerna kan maila till info@mais.se så vidarebefordrar vi dem till Skatteverket.

Mats Möller, MAIS

– sänkta arbetsgivaravgifter 
– lägre eller inga arbetsgivaravgifter för pensionärer
– lägre arbetsgivaravgifter för unga
– fritt fram att betala resor, hotell och traktamente

Sänkta arbetsgivaravgifter
Nivån på de lagstadgade arbetsgivaravgifterna sänks 2009 med en procentenhet till 31.42%.

Efter kostnadsavdrag blir arbetsgivaravgifterna för musiker och sångare 22%.

Läs mer om arbetsgivaravgifter här, och om kostnadsavdraget här.

Lägre eller inga arbetsgivaravgifter för pensionärer
För personer födda 1938-1943 betalar man nu bara ålderspensionsavgift (10,21%). Efter kostnadsavdrag blir det 7.2%.

För personer som fyllt 71 år (födda 1937 eller tidigare) betalar man inga arbetsgivaravgifter överhuvudtaget.

Lägre arbetsgivaravgifter för personer under 26 år
För den som är född 1983 eller senare (som vid årets ingång inte har fyllt 26) betalar man bara arbetsgivaravgifter med 15.49%. Efter kostnadsavdraget blir arbetsgivaravgifterna för en musiker eller sångare som inte fyllt 26 år bara 10.8%.

Fritt fram att betala resor, hotell och traktamente
Som vi tidigare meddelat har Skatteverket backat från sin tidigare uppfattning att resor, logi och traktamente som betalas av en arrangör skall vara skattepliktiga. Nu är det fritt fram att betala resa, traktamente och logi för artisten så länge han/hon inte arbetar längre än en vecka på samma ställe. Man kan heller inte betala ut mer i reseersättning än den faktiska resekostnaden, inte heller traktamente för en längre period än artisten är borta från hemmet.

Läs mer här.

– vita och svarta pengar - och grå
– reseersättning
– instrumenthyra
– traktamente
– fritt vivre
– stipendium
– vem är ansvarig?
– vem tjänar på svarta pengar?
– och vem förlorar?

Vita och svarta pengar - och grå
Knappast någon arrangerande musikförening betalar med berått mod svarta pengar till de musiker som man engagerat. Däremot lever ett antal föreställningar om grå pengar kvar sedan tiden före skatteomläggningen 1990 - då de sista möjliga kryphålen att betala grå gager försvann.

Reseersättning
Att betala ut hela gaget, eller en större del av det, som obeskattad reseersättning går helt enkelt inte enligt svensk skattelagstiftning.

För det första måste arrangören i sin bokföring ha en verifikation på ett utlägg, antingen i form av kvitto (ex originalet till en tågbiljett) eller en reseräkning för resa med egen bil. Och så snart en sådan bilersättning överstiger 18.50 kr/mil (2008) betraktas ersättningen som vanlig lön. Samma sak om arrangören betalar ut bilersättning för en längre sträcka än vad som kan vara rimligt.

 
För det andra får reseersättningen aldrig överstiga faktisk kostnad för resan.

Instrumenthyra
Att så att säga engagera artistens instrument i stället för artisten själv, och därmed slippa betala arbetsgivaravgifter (och artisten skatt, tror han...) är en form av grå pengar som oftast är helt svarta.

För det första kan aldrig en hyresersättning ersätta en löneersättning så länge det handlar om en prestation av artisten. Utför artisten ett uppdrag åt arrangören och han får ersättning för detta, är ersättningen enligt skattelagstiftningen alltid att betrakta som lön - oavsett vad ersättningen kallas. Artisten kan alltså aldrig spela gratis och ta hyra för att han använder sitt eget instrument.

Samma skattemässiga "smittoeffekt" uppstår om man betalar ut en del gaget som lön, och resten som instrumenthyra. Då betraktas även instrumenthyran som lön.
Bara i dessa fall kan en arrangör betala instrumenthyra, utan att dra skatt och betala arbetsgivaravgifter:

– någon hyr ut sitt instrument utan att överhuvudtaget vara inblandad i evenemanget. Ägaren till instrumentet sriver då en räkning till arrangören, men måste ta upp inkomsten som inkomst av kapital, vilket innebär 30% skatt. Det här förutsätter att artisten under inkomståret inte uppbär någon annan ersättning i form av lön från arrangören.

– artisten har F-skatt, och fakturerar gage och/eller instrumenthyra från sin firma/bolag.

– artisten har hyrt ett instrument från någon annan person eller firma och kan lämna ett kvitto på hyreskostnaden till arrangören. Kvittot blir då ett vanligt utlägg i arrangörens verksamhet.

Traktamente
Det förekommer att man betalar enbart traktamente, och inget gage. Traktamente kan betalas ut med högst 210 skattefria kronor per dygn - om mottagaren övernattar utanför sin hemort, och det är minst 50 km till hemorten. Traktamente kan självklart bara betalas för de dagar artisten befinner sig på turné/tjänsteresa.

Fritt vivre
Att låta artisten framträda för mat och husrum kan vara ett sätt för ett hotell eller någon konferensanläggning att finansiera sin musikverksamhet. Även en del festivaler bygger på sådana överenskommelser. Men också här gör förhållandet att kravet på en motprestation omvandlar gåvan/erbjudandet till en skattepliktig förmån, trots att inga pengar överhuvudtaget är inblandade. Arrangören måste då dra skatt och betala arbetsgivaravgifter på marknadsvärdet av förmånen.

Också en konsert i samband med mottagandet av ett stipendium torde betraktas som ett krav på motprestation. En arbetsgivare kan normalt heller aldrig betala ut ett skattefritt stipendium till en anställd.

Stipendium
Arrangören kan välja att dela ut ett stipendium till en artist. Så länge det inte finns något som helst krav på motprestation från artisten kan stipendiet betalas ut utan att ersättningen blir skattepliktig, vare sig för artisten eller arrangören. Om det finns ett krav på motprestation, exempelvis i form av en konsert, blir ersättningen skattepliktig (skatt för mottagaren och arbetsgivaravgifter för utbetalaren).

Vem är ansvarig?
Om en ideell förening betalar svarta pengar, är den sittande styrelsen ansvarig för att föreningen som arbetsgivare drar skatt och betalar arbetsgivaravgifter enligt gällande skattelagstiftning. Eftersom Skatteverket kan göra revision fem år bakåt i tiden, är den sittande styrelsen i praktiken ansvarig också för en eventuellt felaktig hantering före mandatperioden. Om föreningen inte har tillgångar som kan täcka ett krav på obetald skatt, kan de enskilda styrelseledamöterna bli personligen betalningsansvariga.

Vem tjänar på svarta pengar?
Kortsiktigt kan vinnare vara både arrangör och artist. Men om skattemyndigheten gör en revision, riskerar båda parter dryga skatteskulder, eftersom man påförs skattetillägg.

På sikt hotar de svarta pengarna arrangörens verksamhet. Eftersom de flesta arrangerande musikföreningar har regionala eller statliga bidrag av något slag, skulle en eventuell "skatteaffär" troligen innebära att man förlorar sina bidrag. Och vilken sponsor vill synas i ett sammanhang där svarta pengar betalas? I stället kan en klar och tydlig redovisning av kostnaderna för arbetsgivaravgifter och vita gager vara ett argument för ett ökat bidrag.

Och vem förlorar?
Många artister livnär sig enbart på frilansuppdrag, och är helt beroende av att ha en redovisad inkomst. Vita pengar grundar artistens pensionspoäng, ger honom rätt till sjukpenning, eventuell ersättning från arbetslöshetskassa m m.

Svarta pengar hör helt enkelt inte hemma i en professionell arrangörsverksamhet.
               

Mats Möller, MAIS

URL - upphovsrättslagen
Upphovsrättslagen ger en upphovsman ensamrätt till det framställda verket. Det kan handla om ett musikverk, en text, en målning eller ett fotografi. Upphovsrätten kan tillhöra en fysisk person eller en juridisk person i form av en organisation eller ett bolag. Upphovsrätten uppstår i samma stund som verket tillkommer, utan att verket behöver registreras någonstans.

Ensamrätten innebär en ekonomisk rätt, men också en ideell rätt. Den ekonomiska rätten innebär att upphovsmannen har rätt till ekonomisk ersättning när verket sprids. Den ideella rätten innebär att man inte får sprida verket utan att ange vem som är upphovsman, eller utan upphovsmannens tillstånd, men också att man inte får omarbeta eller förändra verket utan upphovsmannens medgivande.

Man talar också om en skyddstid. I Sverige och många andra länder är den satt till 70 år (efter upphovsmannens död, om han inte är i livet). Efter den tiden får verket fritt spridas och bearbetas. För inspelningar är tiden 50 år, vilket innebär att den artist som medverkar på inspelningen har rätt till ekonomisk ersättning om inspelningen vidareanvänds upp till 50 år efter det att inspelningen gjorts. För den musik som spelas på inspelningen gäller fortfarande 70-gränsen.

Man kan också överlåta upphovsrätt, och man kan ta betalat för att överlåta den (tillfälligt eller för gott).

Musikarrangören och upphovsrätten
En musikarrangör kan behöva ta hänsyn till upphovsrättsliga frågor på flera plan:

• då man framför skyddad musik live. Tillstånd och avgift handas av Stim. Läs mer om Stim här.

• då man använder inspelad musik. Om man spelar upp inspelad musik före en konsert, eller kanske i samband med servering efter en konsert, måste man ha musiklicens för detta av såväl Stim som SAMI. Stim företräder tonsättarnas/arrangörernas intressen, och SAMI de artister som medverkar på inspelningen. Grammofonproducenterna företräds av IFPI, men administrationen går genom SAMI. Mer information på Stims respektive SAMIs hemsidor.

• då man spelar in en artist på ljudband/video, eller som arrangör låter någon annan göra det. Som arrangör är du ansvarig för att artisten givit sitt tillstånd till att inspelning överhuvudtaget äger rum, även om det handlar om en enkel inspelning för dokumentation. Om ni dessutom mångfaldigar inspelningen (kassett, cd, radiosändning), har artisten rätt till ersättning. Självklart måste också artisten ges tillfälle att godkänna inspelningen för spridning. Om kassetten/cd:n innehåller skyddad musik måste man ha licens och erlägga avgift till ncb (mer information på Stims hemsida)

• då man använder en skyddad text i exempelvis ett programblad. Om en arrangör trycker en sångtext (det kan handla om en text Karin Boye eller av Bob Dylan) i ett programblad, krävs tillstånd från upphovsmannen. Om verket är förlagt är det musikförlaget som ger tillstånd (oftast mot en mindre avgift). Om inte musiken är förlagd men texten är det, kontaktar man författarens förlag.

• då man läser upp en text vid en musik- och lyrikafton eller liknande. Också här behövs tillstånd och man måste betala en avgift. Rättigheterna för lästa texter handhas av ALIS. Läs mer om ALIS här.

• då man använder fotografier (eller teckningar) på affisch, i annons eller i programblad. Fotografen har en ideell rätt att nämnas i samband med publicering, och en ekonomisk rätt att få ersättning. Det är inte alls säkert att de fotografier som artisterna själva skickar till arrangören är friköpta för publicering, vilket också är anledningen till att det ofta är svårt att få bilder publicerade i tidningar. Tidningen vill nämligen inte riskera att få betala ersättning till fotografen, även om bilden tillhandahållits av arrangören eller artisten. Säkrast är att ringa direkt till fotografen (namn och tel är oftast angivet på baksidan av fotografiet).
            

Mats Möller, MAIS