Reportage: Gammal möter ung i Osby

gammal_moter_ung1  gammal_moter_ung2  gammal_moter_ung3

 

”Hej Lasse”, ropar en varm och glad Gitte Pålsson när de äldre droppar in en efter en, eller i små klungor, med eller utan rollator. Hon har redan hunnit träffa deltagarna ett par gånger, och kan namnen på – och kanske ett och annat till om – de flesta. Musikerna Rolf Olsson och Sara Tufvesson hälsar också glatt och plockar lite med sina instrument. Ett gäng stolar och några soffor bildar en cirkel i det något mer funktionella än hemtrevliga allrummet. Ljuset silar in genom de storblommiga gardinerna. Och där kommer barnen! Tillsammans med några vuxna tassar de in och sätter sig på golvet, i mitten av ringen. Snart är också Hilma, Inga-Britt och Gustav med flera på plats. Konserten kan börja.

 

Mötet sker i Blinka lilla stjärna
Sång och rörelse, toner från Gittes gitarr och dragspel, Saras fiol och Rolfs basfiol sveper in äldreboendet Lindhem i Osby. Repertoaren är till synes enkel, men väl genomtänkt och avvägd för att tända såväl barnen som de äldre. Lilla snigel och Bä, bä vita lamm får bryta isen. Därefter startar själva konserten ute hos djuren i Gittes egen bondgård, med handdockor, djurläten och ordlekar, för att så småningom landa i folkmusiken och Osbytraktens egna skatter.

 

Först sitter de äldre mest som publik, ler och tittar, nynnar med lite grann, medan barnen alltmer obekymrat härmar grisen, katten och hunden. Det första mötet sker i Blinka lilla stjärna.
– Nä, nu får ni vända ryggen åt oss musikanter och titta på era kompisar i stället, säger Gitte, och med ens blinkar och vinkar samtliga deltagares händer och fingrar mot varandra.

 

Tunna, färgglada sjalar delas också ut till alla för att skapa ”ett levande påskris”. De flyger snart upp i luften, hamnar över någons ansikte, lockar till skratt och dansar fram och tillbaka.
– Det här är något av det bästa som hänt här, säger en äldre efter konserten. Barnen och sångerna, allt var så fint och roligt.

 

Alla inkluderade
Under en vecka i april är projektet ”Liten och stor drömmer och tror” inne i sin mest intensiva period. Osbys fyra äldreboenden förvandlas då till platser där de äldre och kommunens fyra- och femåringar får möjlighet att träffa varandra, eller åtminstone se och höra varandra, genom musik, sång, berättelser och bilder. Förberedelserna har pågått under nästan två år och mötena för att få allt att klaffa har varit många.
– Att tänka ut hur det skulle gå till rent praktiskt har varit den svåraste biten. Det hade varit enklare att begränsa projektet till några få förskolor och äldreboenden, men vi ville ha med alla, berättar Annika Johansson, som representerar Musik i Syd i projektet.

 

Konserterna på eftermiddagarna har visat sig bli de mest lyckade. Projektledaren Marina Nilsson, som ansvarar för äldreboendena i projektet, påpekar att det inte är alla äldre som hunnit upp till kvart över tio, då första konserten börjar.

 

Små mirakel
Den här morgonen hamnar Gustav i en av allrummets soffa, lite sur och tvär. Han ska vila, säger han. Här ska inte lyssnas på någon musik. Men han öppnar sig snart, ler och stampar takten, håller hand och möter varmt blicken på den lille killen som står framför honom. Mitt under konserten tar Hilma initiativ:
– Ni har väl hört den om Hästhandlar’n Pelle?
Därefter följer en lång rad verser, burna av en något knagglig och sprucken röst, som fängslar åtminstone några barn. Under en annan spelning, berättas det sen, ställde sig en äldre rullstolsbunden man, med en personal på var sida, och satte sig ner igen, alldeles själv, så uppe i musiken att han glömde bort vad han egentligen inte kunde göra.

 

Började med en kulturdag
”Liten och stor drömmer och tror” bygger på en idé som uppstod i samband med en mångkulturdag som arrangerades på Lindhem i april 2011. Barn från de näraliggande förskolorna Ängsgården och Rönnegården bjöds då in att tillsammans med de äldre lyssna på en konsert med Allis trio.
– Vi åt paella till lunch, personalen hade på sig kläder från sina länder och SFI var här och visade upp olika kulturer, berättar Karin Johansson, verksamhetssamordnare på Lindhem och en av de drivande krafterna bakom projektet.

 

Två skilda världar möts
En stor del av projektet har präglats av att få två idag rätt isolerade verksamhetsområden – äldreomsorgen och barnomsorgen – att mötas.
– Det är två skilda världar, styrda av väldigt många regler och rutiner, som är svåra att ändra på, säger Lotta Linders, kulturutvecklare på Osby kommun.
– Först tänkte vi utifrån vår egen värld, fortsätter hon, men fick snabbt tänka om.
Att ordna ett stort möte för alla inblandade gick inte, eftersom man då skulle behöva ta in en massa vikarier och kostnaderna bli för stora.

 

I stället åkte man ut till varje förskola och äldreboende och höll flera möten i små grupper.
Visst hade projektet varit enklare att genomföra om förskolor och äldreboenden låg närmare varandra. Och tänk om man kunde bygga dem i samma hus?
– Ja, det kanske är det slutgiltiga målet för det här projektet, skrattar Annika.

 

Personalen en viktig länk
Äldreboenden är ingen självklar miljö för barnen att vistas i. Rader med rollatorer, staplade rullstolar och äldre människor, där demensen tydligt satt sina spår, kan upplevas som främmande och bitvis också skrämmande. Men de äldre är också människor.
– Barnen ska inte prestera något, de ska ha en kul och trevlig stund, är Gitte noga med att betona.
Också dem har hon träffat två gånger tidigare. Första tillfället för att presentera sig själv och lära känna dem lite grann, men kanske framför allt förankra hela projektet hos personalen. Andra gången för att sjunga sångerna tillsammans.

 

Tack vare musiken, sången och rörelserna, och inte minst Gitte själv, som har stor erfarenhet av att arbeta med både barn och äldre, blir mötet lite mer naturligt. Under konsertens gång uppstår det också flera små glimtar av öppen nyfikenhet, tillit och värme mellan barn och äldre, bara genom att de får chansen att titta på varandra, riktigt länge.

 

När det blir dags att ta i hand, får personal hoppa in och bilda länk mellan de äldres ibland något för hårda nypor och de lite blygare barnen. Då går det bra.
– Det är väldigt viktigt att personalen är med, att de inser att de också får ut något mer av sitt arbete genom att delta i de här stunderna, säger Marina Nilsson. Att detta är något man måste jobba med mer med på äldreboendena är hela projektgruppen rörande överens om. Kanske blir det en workshop för personalen inför hösten, då ”Liten och stor drömmer och tror” drar igång på nytt.

 

Text: Marika Yamoun

Kort om projektet
”Liten och stor drömmer och tror” är ett samarbete mellan Osby kommun, Musik i Syd och Region Skåne. Initiativet kommer från äldreboenden i Osby som vill höja kvalitén på de boendes vardag genom att träffa barn från förskolan och tillsammans med dem arbeta med musik, rörelse och bild. Projektet är tänkt att pågå i tre år. Förhoppningen är att aktiviteterna därefter har blivit en så naturlig del av den fasta verksamheten att de fortsätter på egen hand.

Vd:n har ordet!

BLÄDDRA I VÅRNUMRET!

musikisydchannel.se
Prenumerera på
våra nyhetsbrev