Christina Nilsson

Christina Nilsson – minnesåret 2021: Om Christina Nilsson

Operasångerskan Christina Nilsson (1843–1921) var tillsammans med Jenny Lind de internationellt mest kända svenskarna i 1800-talets västerländska musikliv. Christina Nilssons livs- och klassresa liknades ofta vid en askungesaga och hon ägnades en uppmärksamhet i pressen, även efter att hon avslutat sin karriär, som endast motsvarades av bevakningen av kungligheter.

Christina Nilsson föddes 1843 som yngst av sju barn i en jordbrukarfamilj. Några år senare blev familjen tvungna att sälja den lilla släktgården Snugge (Sjöabol) i Vederslövs socken för att bli backstugusittare i Lövhult, under Huseby bruk. För att bidra till familjens försörjning började Christina Nilsson redan som barn att framträda med sång och fiolspel vid marknader och andra tillställningar. Vid marknaden i Ljungby 1857 fick den då 14-åriga flickans liv en avgörande ny riktning, då hon accepterade ett erbjudande om att få en mer formell musikundervisning. Med mecenaters hjälp kunde Christina Nilsson, efter inledande studier i Halmstad, Göteborg samt hos Franz Berwald i Stockholm, 1860 påbörja sin utbildning till operasångerska i Paris.

En världsstjärna

Hösten 1864 debuterade Christina Nilsson på Théâtre Lyrique i Paris som Violetta i Verdis La Traviata. Hennes följande roller (bl.a. Nattens drottning i Trollflöjten, Margareta i Faust och Ofelia i Hamlet) gjorde henne till en av samtidens mest överdådigt hyllade – och med tiden mest förmögna – sångerskor. Det var framför allt i det höga registret som Christina Nilssons sopranröst hade en särskild glans som trollband publiken. Christina Nilsson uppträdde på opera- och konsertscener i Frankrike, England, Ryssland, USA (bl.a. invigningen av Metropolitan 1883), Tyskland, Österrike, Danmark, Norge och Sverige. Vid sina konsertframträdanden sjöng hon ofta svenska folkvisor.

Christina Nilsson turnerade i Skandinavien första gången 1876 och gjorde då sitt enda konsertframträdande i Växjö, en välgörenhetskonsert i domkyrkan som sannolikt var den dittills största musikhändelsen i stadens historia. När hon 1885 sjöng för allmänheten från balkongen på Grand Hôtel utbröt ett panikartat tumult i publiken vilket resulterade i ett flertal omkomna och många skadade, vilket drabbade Christina Nilsson djupt. Hon avslutade sin karriär ett par år senare i samband med att hon i sitt andra äktenskap gifte sig med en spansk greve och blev grevinnan de Casa Miranda.

Christina Nilsson invaldes i Kungl. Musikaliska Akademien 1869 och testamenterade till akademien en stor summa till en stipendiefond i hennes namn.

Christina Nilsson skämdes inte för sin enkla bakgrund, den var i själva verket förutsättningen för den dramatiska storslagenheten i hennes livsberättelse. År 1867 köpte hon tillbaka Snugge så att föräldrarna kunde flytta hem. Senare i livet återknöt hon gärna till barndomens folkliga visor och spelmansmusik, bland annat genom att arrangera en spelmanstävling i Växjö 1913 i samband med sin 70-årsdag. Från och med 1895 och framåt besökte Christina Nilsson flertalet somrar Sverige och Växjö-trakten. Christina Nilsson avled i Växjö 22 november 1921 och är begravd i ett mausoleum på Tegnérkyrkogården.

Målning av Christina Nilsson

Christina Nilsson vid 16 års ålder. Målat 1859 av hennes första sånglärarinna Adelaide Leuhusen. (Scenkonstmuseet/Statens musikverk)

 

Christina Nilsson

Christina Nilsson som Violetta i La Traviata, London 1872. (Handkolorerat foto, William B. Trent collection)

 

Christina Nilsson på Villa Vik

Christina Nilsson på Villa Vik 1913, med blomsterhyllningar på 70-årsdagen. (Kulturparken Småland)

Gillar du också kultur och musik?

Få konserttips och senaste nytt direkt till din inkorg.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev här.