Ibland händer det där nästan oförklarliga, då allting stämmer.

För snart två år sedan, då i min funktion som orkesterchef för Musica Vitae, engagerade jag David Orlowsky trio i planeringen av en konsert med Klezmermusik i november 2018. Vi hittade en tillgänglig vecka, men tänkte inte närmare på vilka datum den veckan innehöll.

Igår kväll sammanföll den judiska musikens smärta och vemod, men också lyckan över livet, med 80-årsdagen av Kristallnatten och musiken blev en tydlig påminnelse om den styrka och återhämtning som musiken och dess inneboende kraft kan skänka oss. Publiken var fylld av barn, unga, medelålders och äldre och upplevelsen delade vi tillsammans. Som fem veckor gammal på posten som vd för Musik i Syd är det just ordet tillsammans jag återkommer till. Tillsammans skapar vi, varje dag i veckan, starka och livsviktiga upplevelser för människor i alla åldrar. Vi bygger sammanhang och gemenskap där musiken ger oss friheten att röra oss i tid och rum. Igår tog musiken oss till Tyskland 1938, en tid där våldet och ondskan eskalerade. Nu fick vi fångas och värmas av musiken, med en upplevelse så stark att publiken nästan inte ville gå hem. Vi var tillsammans i ordets bästa bemärkelse.

Gemenskapen är en del. Det fria, kreativa tänkandet en annan. För ett tag sedan dök en finsk forskningsartikel upp i mitt flöde med ingressen ”Musik är hjärnans bästa vän – den öppnar upp igenslammade nervbanor och gör en beredd att ta emot andra utmaningar”. Som vd för Musik i Syd uteblir inte utmaningarna, men med musiken vid min sida – lotsad till publiken av våra fantastiska musiker och producenter – känner jag mig rustad och inspirerad. Här i bloggen får ni möta mig, vår verksamhet, men också mina reflektioner kring nationellt och internationellt musikliv.

Välkomna att följa med på resan!

 

David Orlowsky trio